Nu har vi lämnat år 2015 och klivit in i år 2016. Jag hoppas att detta år kommer att innehålla fler positiva nyheter än föregående år. Vet ju med säkerhet att vi kommer genomgå vårt första IVF försök, ja om nu inte neurologen säger något annat.

 

Dagen innan nyårsafton fick jag en liten dipp, eller vad man nu ska kalla det när man redan befinner sig långt ned. Allting kändes sådär hopplöst som det gör emellanåt, inte bara barnlösheten utan livet överhuvudtaget. Hittade bara negativa saker med nästan allting i mitt liv. Kanske var det en reaktion på bråket jag hade med min syster på julafton. Jag och min syster är väldigt olika till sättet och tycker olika om mycket, denna gången handlade bråket om att jag inte kan få barn. Ofta när jag får höra idiotiska kommentarer kring barnlöshet håller jag mig tyst men denna gången blev jag otroligt arg, vet inte om det blev en reatkion på alla de kommentarer jag fått höra under de senaste åren. I vilket fall förstörde detta stor del av julafton, och gjorde mig väldigt ledsen.

 

Kanske berodde min dipp på att det nya året endast var en dag bort. Ett nytt år där det känns som att vi definitivt kommer få veta om IVF fungerar för oss eller inte -det senare skrämmer mig någon oerhört. Kanske var det för att min 30-årsdag närmar sig med stormsteg, jag som alltid sagt att jag absolut inte ska vara över 30 när jag får mitt första barn. Kanske kom min dipp för att jag har ett läkarbesök hos en neurolog snart som oroar mig mer än vad jag vill erkänna. Kanske är det helt enkelt en blandning av allting. Jag är livrädd för att mitt liv ska fortsätta se ut som det gör just nu, att det liv jag lever just nu är det liv som jag kommer att leva för lång tid framöver.

 

Jag hoppas iallafall att år 2016 kommer innebära många bra minnen för mig. Mest av allt önskar jag förstås en bebis, eller åtminstone att få bli gravid. Förhoppningsvis kommer vi att få sätta igång ett försök i februari/mars. Beroende på hur det försöket går får vi se hur planerar upp resten av året. Jag skulle iallafall vilja åka på en utlandresa, om inte för värmen så för att det är lättare att skingra tankarna när man är hemifrån.

 

Jag hoppas att alla ni som kämpar därute kommer att bli gravida eller få barn på ett eller annat sätt under detta år. Det är vi alla värda <3