Ber om ursäkt för dålig uppdatering. Men är verkligen helt slut om dagarna, så trött när jag kommer hem fråb jobbet. Antar att det är en kombination av hormoner och att jag inte mår speciellt bra. Det blir allt jobbigare att ta sig till jobbet. Får nästan panik vissa kvällar när jag ska lägga mig och vet att jag ska upp och jobba dagen efter. Ska jobba den här veckan sen nästa vecka tror jag att jag måste kontakta en läkare. Men tänk om man får en som tycker att jag har tillräckligt skäl att vara hemma, att jag borde klara av att jobba? Isåfall måste jag nog söka annat jobb, för känner att det blir svårare och svårare att jobba med barn. Trodde inte jag skulle nå den punkten men just nu känns det som att jag inte kommer kunna fortsätta att jobba med detta i framtiden.

 

Idag är jag på sprutdag 11. Det innebär att jag idag ska ta den sista sprutan med menopur. Vid första försöket började jag på 112.5 och fick efter några dagar sänka dosen till 75 (har jag för mig att det var). Tydligen var mitt östradiol värde väldigt högt förra gången (vilket jag fick reda på först för några dagar sedan). Det försöket slutade i många omogna äggblåsor och "endast" sju ägg (av ca 22 äggblåsor). Endast 2 stycken befruktades och båda de hade in sjukdom så då blev det inget embryo alls att få tillbaka. Denna gången har jag fått fortsätta på samma dos hela tiden (112.5) och på VUL igår hade jag 27 äggblåsor i varierande storlek. Jag hoppas att jag får ut betydligt fler ägg än förra gången. Med tanke på hur få som blev befruktade sist och att jag inte fick ut många ägg känner jag mig väldigt orolig att det blir likadant denna gången.

 

På fredag är det iallafall dags, då ska jag göra mitt andra äggplock. Känner fortfarande inget speciellt för detta försöket. Efter hur det gick förra gången försvann verkligen allt hopp och alla förväntningar. Känner dock att hoppet börjar återvända lite, litegrann ju mer äggplocket närmar sig. Men blir förbannad på folk som vet om min situation som säger att det är "så spännande" med äggplock på fredag. Har sagt att jag inte alls tycker det är spännande utan mest jobbigt, speciellt att inte veta hur det ska gå. Ändå fortsätter folk att säga att det är spännande. Respektlöst tycker jag, menmen... under denna resan har jag förstått att hur mycket man är berättar och förklarar för folk som inte varit i samma situation så förstår/ tar de inte till sig det man säger.