Mentalt slut

Har idag gjort mitt första äggplock. Var en av de jobbigaste dagarna på mycket länge, åtminstone psykiskt sett. Var hyfsat lugn när vi kom in till reproduktionskliniken. Sen fick vi sitta ned och vänta. Min sambo fick gå för att fixa sitt spermaprov. Under tiden blev jag hämtat och visad till vårt "bås". Där började nervositeten att smyga sig på allt mer. Kom en jättetrevlig barnmorska och pratade lite. Desto mer jag pratade desto mer nervös blev jag. Sedan kom det en kvinna med tre olika tabletter, en lugnande (ringde dem häromdagen och sa att jag var jättenervös så då blev jag lovad lite extra lugnande), en alvedon och en citodon. Tror att den lugnande tabletten gjorde att jag släppte ut massa känslor som jag stängt in länge. Höll på att börja gråta redan inne i båset. Tog dessutom ett tag innan min sambo kom tillbaka vilket kändes jobbigt. När han väl kom lyckades han få mig att skratta och jag tänkte att det här kommer gå bra.
 
När vi sedan fick komma in i rummet där äggplocket skulle ske fick jag prata med en manlig läkare som var den som skulle genomföra äggplocket. Han började prata om tabletter mot överstimulering eftersom jag hade så mycket äggblåsor (22 styck i bra skick enligt läkaren på hemmaplan). Sedan när jag låg i gynstolen och allting började så vet jag inte vad som hände. Tårarna bara kom, barnmorskan trodde att det var för att det gjorde ont så fick mer smärtstillande. I själva verket gjorde det inte jätteont, det kändes men det var absolut inte det som skapade alla tårar. Tror att det bara blev för mycket helt enkelt. Sen frågar läkaren något om att det borde ha hittats en del ägg och så hör jag embryologen säga "nää, det är bara tre än så länge". Då bröt jag ihop ännu mer. Fick efteråt åka i rullstol tillbaka till båset p.g.a. allt smärtstillande. Där fick vi reda på att det blev sju ägg totalt. Jag blev jätteledsen, en sköterska kom och frågade om jag grät för att jag hade "så ont". Hade just då lust att ge henne en smäll. Förklarade vackert att jag var ledsen för att det blev så få ägg. Trodde verkligen att jag av 22 äggblåsor "i bra storlek" skulle få ut mer än sju ägg.
 
Först när jag låg inne i båset hade jag inte så ont, men smärtan stegrades och stegrades. Fick värme att ha på magen men det hjälpte inte. Visste inte vad jag skulle göra. Reste mig upp och blev alldeles kallsvettig, så tror att jag var nära att svimma. När barnmorska kom sa vi till henne, eftersom jag redan fått så mycket smärtlindring ville de inte ge mig mer i tablettform. Istället fick jag ett stolpiller, inte så trevligt men kan säga att det åtminstone hjälpte.
 
Just nu är jag väldigt besviken och ledsen över resultatet med antalet ägg. Antagligen kommer det att försvinna något eller några som inte är mogna. Sen ska de ägg som är kvar bli befruktade och dessutom lyckas dela sig. Som om inte detta vore nog gäller det att det efter alla de stegen finns något friskt ägg kvar att sätta in. Har gråtit massor idag och gråter när jag skriver detta inlägget. Vet att det räcker med ett ägg men i nuläget känns det inte ens som att det kommer bli något ägg kvar att sätta in. Får helt enkelt försöka njuta av helgen så gott det går och hoppas på det bästa.
 
Som om inte det vore nog med att jag blev jätteledsen över äggplocket. Lagom tills vi hade kommit hem och jag hade lyckats återhämta mig lite fick jag besked som gjorde att jag bröt ihop igen. Min sambo pratade med en kompis som berättade att han ska bli pappa för första gången. Har inget emot det i sig men det var verkligen inte rätt tillfälle för mig att få reda på det. Desstuom är det den killen jag skrivit om i ett tidigare inlägg. Han har bara varit tillsammans med denna tjejen i några månader. Innan var han tillsammans med en annan tjej i många år, de försökte bli gravida utan att lyckas. Sen när han blev tillsammans med den nya tjejen sa han till mig och min sambo att han är så glad att han nu är tillsammans med en tjej som kan ge honom ett barn (han sa dessutom att detta är en av de tre viktigaste sakerna för honom i ett förhållande). Detta sa han alltså till oss trots att han vet om vår kamp.
 
Denna dagen har alltså varit en riktigt jobbig dag psykiskt sett och jag känner mig helt slut mentalt.
 
 
Anonym
2016-04-09 @ 15:36:38

Hej!
Följer din blogg och vill säga att jag förstår hur du känner dig. Vi ska sätta igång med ivf 2 och första sprutan idag. Vid ivf nummer 1 fick vi ut 14 ägg men bara ett var moget. Det befruktades men de sa till oss att vi skulle förbereda oss på att det kanske inte överlever till insättning. Men det gjorde det! Och det blev en graviditet också! Tyvärr hände det som inte fick hända i vecka 20 när förlossningen sattes igång för tidigt. Men jag vill bara säga att det räcker med ett ägg och att det säkert kommer lösa sig för er. Men jag förstår absolut din oro, jag är själv jättenervös för få mogna ägg denna gång igen. Det är en pärs det här men någon gång ska det va våra tur också och vi får hålla hoppet uppe och hoppas på att det är nu. Lycka till!!

Svar: Åhh, är ledsen för er skull :( Kan inte föreställa mig hur det skulle kännas att lyckas bli gravid och sedan få missfall så långt in i graviditeten.Nu blev det ingenting för oss denna gång. Vi ska göra ett nytt försök efter sommaren men har inte så stora förhoppningar.
Tack <3
Längtan efter att bli en familj

Anonym
2016-04-09 @ 15:49:34

jag förstår verkligen hur du känner dig men det är kvaliten och inte antalet ägg som är viktigast. mitt första privatförsök var jättejobbig. efter första behandlingen fanns inga ägg att plocka. andra gången fick jag typ 17 st och vi gjorde långtidsodling. till slut var det bara 3 kvar men det kom lite problem på vägen så det blev ingen insättning istället frös dom ner. när det var dags för insättning var 2 dåliga. då var jag redan på kliniken och förväntade mig 3 fina ägg. som tur var kunde dom sätta in dem sista!! nu är jag gravid i vecka 35. det jag ville komma till är att det räcker med ett bra ägg. detta var mitt tredje försök och mitt första via privatklinik så ge inte upp :) kram C

Svar: Ja, jag vet att det är kvaliteten som räknas. Tyvärr så har ju vi problemet att en del av äggen är sjuka och inte kan användas. Nu vid första försöket fick vi två befruktade ägg men båda var sjuka så de gick alltså inte att använda. Så om jag bara får runt två befruktade ägg varje gång är våra chanser att lyckas väldigt små. Tack för stöttning <3 Kram
Längtan efter att bli en familj

Somenros
2016-04-09 @ 18:13:48
URL: http://somenros.blogspot.se/

Håller alla tummar och tår att där blir några fina ägg till er och att det blir ett fint embryo att sätta in!

Hoppas verkligen på detta försöket för er!

Till er kompis så är det en idiotisk kommentar att säga! Den är dum även om han inte visste om er resa, men riktigt idiotisk när han vet vad ni går igenom!

Hoppas din smärta har lagt sig!
Många kramar

Libra
2016-04-10 @ 08:30:38
URL: http://www.minbebis.com/blogg/libra/

Hoppas de äggen är av superbra kvalitet. Jag försöker tänka så, färre ägg bättre kvalitet.
Håller tummarna!
Kramar

Svar: Tack för stöttning <3 Nu blev det tyvärr ingenting av detta försök. Vi får se hur det blir nästa gång.Kram
Längtan efter att bli en familj




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0