Funderingar

Dagarna rullar på och och stressen över att bli äldre känns allt mer. Vi har ett ägg/embryo i frysen. Tanken var att vi skulle sätta in det i januari eller början av februari men nu vet jag inte hur jag vill göra. Jag vill ha det gjort så snabbt som möjligt, samtidigt känns det på något sätt som att så länge vi har något i frysen har vi ett litet hopp att hålla fast vid.
 
En annan anledning till att jag/vi vill vänta lite med att göra FET är att vi ska göra en längre resa under våren. Om vi blir gravida ska vi göra NIPT och/eller moderkaksprov. Därför måste vi planera så att inte vecka 10-12 infaller när vi är iväg. Jag känner även att jag inte vill åka utomlands och precis ha gjort en eventuell abort. Som ni märker är det många tankar som rör sig i huvudet på mig. Antar att det aldrig finns någon riktigt bra tidpunkt i livet för att hålla på med IVF.
 
Precis som alla andra därute som kämpar för att få barn har jag bara en önskan för detta året och det är att få bli mamma. Detta året går jag dock in med lite mindre hopp än förra året. 2016 var kanske det tuffaste året i mitt liv. Och jag hoppas att 2017 kommer bli ett bra år för mig och alla kämpar.
pånolligen
2017-01-16 @ 13:23:26

Kul att du är tillbaka, hoppas du mår lite bättre nu.
Förstår dina funderingar men tror det är viktigt att inte tänka för mycket kring tajming nu utan köra på om ni känner er redo. Hur många försök har ni kvar på er klinik? Stor kram!

Svar: Tack <3 Ja, det var bättre ett tag. Men ju mer FET närmar sig och ju mer jag går in här på bloggen desto sämre känns det som jag mår. Känns bra att ha bloggar att följa där folk går igenom samma sak. Jag känner mig mindre ensam då men samtidigt blir det en smärtsam påminnelse om vad vi faktiskt går igenom.Efter vårt FET har vi ett försök kvar på vår klinik.
Kram <3
Längtan efter att bli en familj

Lillajag
2017-01-17 @ 06:50:04

Hoppas så att det är er tur!

Vi fick själva kämpa med att få barn...sprutor och hormonstimulering i över ett år och sedan insemination av min mans spermier. Flera missfall senare...fick vi till slut vår efterlängtade dotter. Hon kom med en överraskning...down syndrom. Jag är oerhört tacksam över att dem inte såg något på KUB...för hon är det bästa som finns!

Svar: Tack <3Glad för eran skull att ni fick er älskade dotter till slut. Härligt att höra att hon är det bästa som finns <3
Har du kvar din blogg? För visst skrev du blogg?
Längtan efter att bli en familj




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0