Vår historia ligger till grund för den vi är idag. Framtiden formar den vi blir imorgon.

Hur många gånger har man inte diskuterat vad det är som gör en viss person till just den personen han eller hon är? Även under min utbildning till förskollärare fanns den diskusionen uppe och jag fick lära mig en del olika synsätt. Hur mycket av en människas personlighet beror på arv och hur mycket beror på den miljö personen har växt upp i? Allteftersom åren har gått har jag märkt allt mer hur stor betydelse miljön runtomkring egentligen har för att skapa en människa tll just den person han eller hon är. Visst, mycket av utseendet och en del personlighetsdrag tror jag definitivt att är ärftligt. Men hur personen är (till sättet) det tror jag med största sannolikhet är mijön och uppväxten som formar. Jag kan bara ta mig själv som exempel. Alla de erfarenheter jag har och bär med mig har gjort mig till den jag är idag. Tyvärr kan jag väll inte säga att den personen är den som jag vill vara. Jag hade velat vara starkare, mer stark känslomässigt sätt, hade velat lita på folk mer än vad jag gör idag. Men mina erfarenheter säger tyvärr åt mig att inte lite på någon, mina erfarenheter säger mig att jag är svag, de säger att jag kommer bli sårad. Mina erfarenheter säger mig även att jag är alldes för snäll -dumsnäll helt enkelt.

Vad som både skrämmer mig och ger mig hopp det är framtiden. För framtiden bär med sig nya erfarenheter, vilket innebär att jag om en tid inte kommer att vara helt samma person som jag är idag. Min förhoppning är att jag ska få mer positiva erfarenheter som ska göra mig starkare, mer säker på mig själv, få mig att lita mer på folk. Annars kan det gå åt andra hållet -att jag får ännu fler negativa erfarenheter som gör mig ännu svagara, får mig att falla ännu mer och få mig att se ännu mindre hopp för "mänskligheten" än vad jag gör idag. Frågan är vilket håll jag ska "falla". Kanske är det bättre att stanna där jag står idag? Att försöka att för allltid vara den jag är idag? Inte göra några fler val helt enkelt, köra på ensam resten av livet. För: Man vet vad man har men man vet aldrig vad man får....
RSS 2.0