En smärtsam påminnelse

Publicerat 2014-12-19 22:57:18 i Barnlängtan

Jag kommer ihåg när jag och T på allvar börjat prata om att skaffa barn. På något sätt kände jag redan då att det skulle bli svårt. Kan inte förklara hur eller varför men tanken slog mig flera gånger att det kanske inte skulle bli så lätt och jag började reda då söka runt lite på internet. Det var då jag hittade flera av de bloggar jag idag följer. Bloggar som precis som min handlar om längtan efter att få bli förälder, frustrationen över att inte kunna lyckas på egen hand, ilskan och besvikelsen över den oförståelse man ofta möter av folk i ens omgivning. Men framför allt om sorgen och smärtan över att inte veta om man någonsin kommer att få bli förälder.

Trots att jag kände på mig att jag skulle ha svårt att bli gravid försökte jag länge slå bort den tanken. Så innan jag ens hade slutat med mina p-piller köpte jag "Stora boken om barn", jag köpte även en bok där man själv kan fylla i under hela ens graviditet -skriva om förväntningar, känslor och tankar som man har under tiden man är gravid. Men sen gick tiden, jag blev inte gravid -jag fick aldrig ens igång någon mens. Sen fick jag reda på att jag har PCO och då känns det som att mitt första stora ras kom. Jag grät och grät och grät. Så fick jag syn på de där böckerna i bokhyllan och då grät jag ännu mer. Eftersom jag aldrig mer ville se böckerna tog jag dem för att kasta men T stoppade mig. Han sa att vi visst ska bli gravida och att jag kommer få användning för böckerna. Så jag behöll dem, men eftersom bara åsynen av dem fick hjärtat att krampa lade jag undan böckerna på ett ställe där jag inte behövde se dem. Sen för några dagar sedan när jag höll på att julstäda så dök böckerna upp igen och den där krampande känslan i hjärtat dök med omedelbar verkan upp igen. Jag vill så gärna läsa i boken om barn. Vill läsa om hur det är att vara gravid men samtidigt känner jag att det kan göra mer skada än nytta eftersom jag faktiskt inte vet om jag någonsin kommer att få uppleva allt det där som det står om i böckerna. Kanske är det lika bra att ändå kasta böckerna istället för att låta dem ligga där som en plågsam påminnelse om vad jag inte har?

Direktlänk, 4 Kommentarer

Kommentarer:

Louise

2014-12-20 @ 08:03:46

Hej! När jag var gravid innan mitt missfall i somras fick/köpte jag också lite sådana böcker. Sedan vid missfallet lade jag undan alla i en påse i en låda. Jag vill inte heller se dem varje dag. Men jag intalar mig att jag kommer få användning för dem sedan. Så jag tycker du ska behålla dem gömda tills det är dags. Vi måste ju ha hoppet kvar. ;-)

Svar: Beklagar ditt missfall, förstår att det är oerhört tufft att genomgå en sådan sak och vet inte om jag skulle klara av att gå igenom det. Ja, du har rätt. Och vissa dagar tänker jag att det är självklart att jag kommer få barn men sen andra dagar är hoppet betydligt mindre.

Längtan efter att bli en familj

Dujaghanvi

2014-12-20 @ 17:44:29

Släng inte! Er tid kommer, även om det känns obeskrivligt tungt och långt borta! Kram!

Svar: Ja, jag hoppas att du har rätt. Kommer att ha kvar böckerna men lägga undan dem där jag inte riskerar att se dem. Kram

Längtan efter att bli en familj

Susanna

2014-12-21 @ 00:35:21
URL: http://vilsen5.wordpress.com

Jag känner igen mig i det du skriver. Det är svårt med sånna där påminnelser. När vi försökt naturligt i två tre månader köpte jag att exemplar av tidningen Mama. Jag hade gått och sneglat på den länge och ville se vad den innehöll. Minns hur pirrigt det var när jag skulle betala för den i kassan på ICA. Jag tänkte att jag kanske var gravid utan att veta om det. För någon månad sen när jag städade hittade jag den och det gör så ont att den är från sommaren 2011 och att vi fortfarande inte kommit någon vart. Det har ju gått flera år!

Jag skulle inte kasta böckerna. Lägg undan dem i en kartong, i förrådet eller liknande där du inte ser dem av misstag igen. Jag tror och hoppas att ni får användning för dem någon gång. Kram

Svar: Ja, visst är det. Och tyvärr känns det som att de där påminelserna kan dyka upp lite överallt. Men jag vill ändå försöka att ha så lite som möjligt i hemmet som kan påminna mig. Vill att lägenheten ska vara min lilla skyddsvrå där jag kan känna och tänka vad jag vill och där det är okej att bryta ihop när man vill. Men jag ska behålla böckerna ett tag till. Men ska stoppa undan dem på ett bättre ställe. Tack för stöttning =)Kram

Längtan efter att bli en familj

Tove

2014-12-30 @ 19:41:32
URL: http://tovesvensson.se

Kramar!

Svar: Tack =) Kramar till dig också

Längtan efter att bli en familj

Kommentera inlägget här:

Lilla jag och min längtan

Längtan efter att bli en familj

Om mig

Jag är en tjej/kvinna på 31 år. Jag och min sambo har försökt att bli gravida sen mars 2014. I augusti 2014 fick vi reda på att jag har pco. P.g.a. att jag även har en genetisk sjukdom är vi tvungna att genomgå IVF med PGD. Vårt första försök gjordes i mars/april 2016 och resultatet blev tyvärr att vi inte ens fick ett ägg att sätta tillbaka. Skulle du på något vis få reda på vem jag är vore jag tacksam om du höll det för dig själv då jag i bloggen vill vara anonym.

Kategorier

Arkiv

Länkar