Spruta nummer 2

Spruta nummer 2 som jag tog igår kväll gjorde inte lika ont som den första. Det började svida när jag höll på att trycka in vätskan men höll inte i sig speciellt länke. Fick ett tips om att använda en isbit där jag ska injicera, då risken för blåmärke inte är lika stor. Och igår slapp jag blåmärke =) Det går bra med sprutorna, det enda som är jobbigt är att jag blir nervös när jag ska sticka mig själv. Vet inte varför för det gör inte ont när jag sticker, men det är som att kroppen säger ifrån. Har fortfarande svårt med tanken på att ha en nål inuti mig, tror att det är det som gör mig mest nervös. Men eftersom detta verkar vara enda sättet för oss att bli gravida på så är det bara till att gilla läget. Hoppas bara att det är värt allt detta lidande i slutändan.
 
Förutom att vi just nu går igenom vår första IVF rullar livet på. Har haft några dagars härlig ledighet och det verkar som att våren är på ingång på riktigt nu. Skönt att solen kommer skänker lite ny energi, det behövs verkligen. 
 
Känns som att detta blev ett ganska meningslöst inlägg men vill skriva ned lite för att komma ihåg till framtida försök. Just nu tar vi en dag i taget och nästa "stopp" i behandlingen blir på torsdag då jag ska lämna blodprov för att se om menopuren har någon effekt eller inte. Har en ganska låg stardos (112.5) så jag hoppas att den gör någon nytta. Hitills har jag inte känt av någonting men det kanske man inte gör efter bara två dagar?
 

Sprutdag 1

Har inte haft någon lust/ork att blogga de senaste dagarna. Efter att ha fått besked om att jag inte var nedreglerad samt att jag hade tre cystor gick luften ur mig helt. På torsdagen kände jag mig arg, besviken och hade inget hopp om någonting. På torsdags kvällen bröt jag ihop hemma och bara grät. Sen på fredagen kändes det lite bättre men det kändes fortfarande hopplöst. På fredags kvällen började jag blöda lite, litegrann. Resten av helgen kom det knappt något mer blod, och det som kom var mest "gammalt". På måndagen drog blödningen dock igång på allvar. Sen var jag på "uppföljning" i onsdgas hos läkaren. Gjorde ett vaginalt ultraljud samt tog blodprov. Ultraljudet visade att slemhinnan var tunn men cystorna var kvar. Tyvärr kan inte läkaren punktera cystorna på den kliniken men han sa att han kunde försöka sticka hål på dem. Kan säga att det gjorde väldigt ont, men han lyckades göra hål på en av cystorna (en som var dubbel -alltså två om jag förstod det rätt) och en blev kvar. Sen fick jag vänta i några timmar på att de skulle ringa från Huddinge och medela hur fortsättningen skulle bli. När de ringde sa det att jag var nedreglerad och cystan verkade inte heller vara några problem för dem så de sa att jag kunde starta som planerat. Däremot var de noga med att poängtera att detta är mitt första IVF försök och att det därför inte är säkert att det lyckas (det tar några gånger att "ställa in" efter min kropp) och att jag inte skulle bryta ihop för det.
 
Det innebär att jag idag tog min första spruta med Menopur. När jag skulle blanda till Menopuren lyckades jag göra så att några droppar rann utanför flaskan, jag hoppas inte att det gör någonting. Sen när det var dags att ta sprutan var jag nervös så jag skakade. Egentligen ville jag att min sambo skulle vara med när jag injecerade för första gången. Men vi hade en kompis hos oss som inte vet om vad vi går igenom så för enkelhetens skull gjorde jag det själv. Det sved en del när jag sprutade in vätskan och även en stund efteråt. Nu har jag ett stort blåmärke runtomkring där jag injecerade. Jag hoppas inte att jag kommer få blåmärken från alla sprutor. Visserligen är det inte riktigt badsäsong än men vill helst inte vara blå över hela magen ändå.
 
Har varit lite nere de senaste dagarna. Det kändes så bra att äntligen ha fått sätta igång med första IVF försöket och sen var det nära att vi fick avbryta innan vi ens hade fått komma igång "på riktigt". Blev även orolig då jag fick höra om cystorna. Googlade en hel del och blev inte lugnare efter det (vet att man inte ska googla för mycket samt att man ofta får de värsta exemplen). Var tvungen att fråga min läkare var det var för cystor när jag var på uppföljningen. Han sa att de var helt ofarliga men att han var lite fundersam över varför de plötsligt hade dykt upp. Han trodde även att anledningen till att jag inte blivit nedreglerad inom 14 dagar är att det troligtvis var något fel på just den batchen Synarela.
 
Även om jag varit lite nere de senaste dagarna har jag fortfarande lite hopp om att lyckas på första försöket. Eller åtminstone lyckas få något ägg till frysen så att man slipper gå igenom hela proceduren igen. Därför tar jag det som ett gott tecken att vi fick sätta igång med sprutorna på Påskafton och jag hoppas att det medför många ägg.
 

När det tar stopp på första steget

I torsdags, dagen efter att jag fått reda på att jag inte är nedreglerad samt att jag har flera cystor mådde jag inte alls bra. Allra mest var jag arg. Jag var arg på mig själv och arg på hur fruktansvärt orättvist livet kan kännas. Det känns som att det bara är massa fel på min kropp, och i torsdags tänkte jag att det kanske inte ens är värt att försöka med IVF. Jag har hela tiden vetat att det är flera steg i en IVF process som ska klaffa för att det ska bli en bebis. Men första steget har för mig alltid varit att det ska bli några äggblåsor av sprutorna. Sen dyker plötsligt ett steg till upp som jag inte ens visste vi skulle behöva ta oss förbi. Och blir det stopp direkt på första steget, vad är då ens meningen med att fortsätta fram emot resterande 8-9 steg? På kvällen i torsdags bröt jag ihop och grät massor.
 
Jag pratade dessutom med kliniken i Huddinge i torsdags, de hade velat att jag skulle punktera den största cystan. Men eftersom ingen verkar vilja/kunna göra det på orten där jag bor får jag spraya med Synarela 3x2 gånger per dag och hoppas på att cystorna går tillbaka och försvinner av sig själva. Barnmorskan jag pratade sa strängt till mig (på ett skämtsamt sätt) att jag ska se till att börja blöda i helgen. Jag lovade att göra mitt bästa och skälla på kroppen. Om jag skulle få en blödning under helgen eller i början av nästa vecka finns fortfarande chansen att få börja med sprutor på påskafton. Annars verkar det som vi får avbryta :( Även om blödningen skulle dyka upp ville barnmorskan att jag skulle göra ett vul på onsdag för att titta till cystorna.
 
Igår kändes det lite bättre även om jag fortfarande var och är besviken. Känns som att jag har gett upp men någonstans finns fortfarande ett litet, litet hopp. Är så trött på att behöva ställa klockan på 6.30 varje dag för att gå upp och spraya, men jag gör det ändå. Jag gör det för att längtan efter ett barn är så stark att den övervinner känslan av att ge upp. Jag känner fortfarande inte av sprayen speciellt mycket. Möjligtvis att jag har  lite humörsvängningar, men är svårt att säga om det beror på sprayen eller hela denna resan. Emellanåt svettas jag en hel del från armhålorna (jag gjorde det igår, idag har jag dock inte gjort det). Jag tycker det är svårt att få till ordentliget med tryck när jag sprayar, speciellt i vänstra näsborren när jag använder vänster hand. Och nu när jag inte var nedreglerad i onsdags nojar jag ännu mer över att jag gör något fel när jag sprayar.
 
Igår kväll började jag blöda litegrann. Blev glad först men sedan hade jag inte blödit någonting under hela natten. Och under dagen idag har det knappt kommit något blod, bara lite gammalt. Så nu undrar jag om det verkligen är en nedregleringsblödning. Med tanke på hur tjock min slemhinna var i onsdags så borde det komma mer blod för att slemhinnan ska bli tillräckligt tunn. Kan det kanske vara en av cystorna som spruckit, men då borde man väll inte blöda eftersom de är fyllda med vatten? Har läst om chokladcystor som man kan ha vid endometrios, och de innehåller blod. Men skulle man kunna ha endometrios utan att märka av den så mycket? Har en del problem med magen samt att jag ibland får ont vid samlag... Som ni kan läsa håller jag just nu på att analysera allt möjligt. Men jag vill veta vad det är för fel på mig.
 
Har googlat massor nu efter att jag inte var nedreglerad och har läst om cystor som hindrat nedreglering, cystor som gjort att man fått avbryta IVF behandlingar. Har även läst om tjejer som haft blödningar men inte varit nedreglerade. Vet att man inte ska googla massor men har inte kunnat låta bli, har velat hitta solskenshistorier men tyvärr mest hittat det motsatta. Jag har även försökt hitta vad som kan ha varit fel med den förra Synarelan. Har inte hittat något direkt, min gynekolog här trodde på att den förvarats för varmt. Jag börjar istället fundera på om det varit tvärtom, att jag haft den för kallt. Vi har lite problem med vårt kylskåp vilket gör att det ibland blir väldigt kallt. Nu har jag iallafall sprayen i rumstemperatur och hoppas på bättre resultat.
 
Håll tummarna för mig att blödningen tilltar och att jag blir nedreglerad under helgen. Och håll även tummarna för att cystorna ska ha försvunnit tills på onsdag. Även om jag börjar blöda mer kommer jag att vara nervös ändå tills på onsdag innan jag definitivt vet om vi får fortsätta vårt IVF försök eller inte.
RSS 2.0