Snart semester och mer väntan
Nu har jag inte många dagar kvar att jobba innan jag får semester. Jag och sambon har bokat en resa så vi kommer att åka iväg en vecka. Det ska bli så himla skönt och förhoppningsvis kan jag njuta och släppa tankarna på barnlösheten för ett tag.
Som vanligt har jag den senaste tiden tänkt massor kring allt möjligt (ibland önskar jag att man bara kunde stänga av alla tankar). I takt med att det fina vädret gjorde entré så insåg jag en sak. Och det är att jag älskar att leva, men jag älskar inte livet som det är just nu. Det finns så mycket underbart att leva för men samtidigt saknas det en stor del i mitt liv och jag vet ärligt talat inte om jag klarar att leva livet fullt ut utan den där sista delen.
Nu har det snart gått fyra månader sen remissen till Huddinge skickades iväg och vi väntar fortfarande på att få komma på nybesök dit. Sist jag pratade med dem sa de att jag skulle få komma precis innan de stänger och om det inte blir så kommer jag att få en tid direkt då de öppnar igen. De stänger vecka 29-31 så då blir det direkt när de har öppnat igen. Men isåfall borde jag få en tid den här veckan (för jag antar att de inte skickar ut några tider under tiden som de har stängt). Har jag inte fått något brev hem senast onsdag kommer jag att ringa på torsdag. Det känns skönt och samtidigt lite läskigt att veta att det närmar sig. Eller ja, tyvärr kan ju själva analysmetoden ta ett år att arbeta fram vilket inte är speciellt nära (hoppas verkligen att vi inte behöver vänta ett år till). Men nu vet vi iallafall att inom ett år kommer vi att vara igång med IVF. När jag för ett år sedan sökte hjälp trodde jag att vi vid den här tidpunkten skulle ha fått all hjälp och att vi skulle vara gravida (naivt att tänka så, jag vet. Men jag tror att de flesta ofrivilligt barnlösa som söker hjälp första gången tror att allting kommer ordna sig snabbt -det är ett sätt att orka med det hela antar jag. Sedan kommer verkligheten ikapp och man inser att det här med IVF är ett helvete i sig.)
Vet inte hur mycket jag kommer att vara inne här och skriva under min semester. Vill önska alla mina läsare en trelvig sommar. Och till alla som fortfarande kämpar och väntar vill jag skicka massor av kramar till, jag hoppas att ni kommer kunna hämta lite ny energi under sommaren och att ni kan släppa alla jobbiga tankar, om så bara för en liten stund. <3
Jag hoppas att du fick en tid så att du känner att det är på gång. Så skönt att det blev en resa för er. Vi har också njutit av en vecka iväg från allt och det behövdes. Jag förstår känslan av att inget har hänt på ett år i ens liv. Jo en massa besvikelser men inte närmare vår dröm än förra året. Jag hoppas att vi inte behöver känna samma sak om ett år. Trevlig sommar!