Imorse, strax före klockan nio ringde min mobil. Fick panik och hittade dessutom inte mobilen direkt. När jag väl hittade den såg jag att det stod "hemligt nummer". Då fick jag verkligen hjärtklappning och visste inte vad jag skulle göra. Svarade lite lågmält men fick snabbt lugnande besked. "Du behöver inte vara orolig, jag ringer med positiva nyheter". 9 embryo gick till biopsi (analys). Eftersom det är 50% risk att min sjukdom förs vidare hade jag hoppats på att årminstone 4 av dem var friska, men det blev "bara" tre. Barnmorskan som ringde sa att vi skule få återföring idag och att de inte brukar ringa med positiva besked men hon ville göra det eftersom vi hade en bit att ta oss. Först blev jag lite irriterad och arg, tänkte att varför skulle hon ringa och skrämma oss halvt från vettet. Men sen började jag istället tänka på att det var snällt att hon ringde, då kunde vi slappna av lite fram till insättningen.

 

Vi kom till Huddinge ganska tidigt. Och min sambo tog något att äta, jag var alldels för nervös för att äta. Sen när det var ungefär en timme kvar tills vi skulle vara på sjukhuset gick vi dit. Jag passade på att gå på toa en sista gång. Efter ett tag fick vi komma in i rummet där återföringen skulle ske. Vi fick veta att ett av de två kvarvarande embryorna gick att frysa. De sa även att de inte kunde säga till 100% att det embryot var frisk från min sjukdom. Därför rekommendera de oss att göra fosterdiagnostik om vi kommer att använda det embryot i framtiden. Antar att det är bättre än inget iallafall. Sedan fick vi tillbaka ett embryo som enligt läkaren såg väldigt bra ut. Vet att det egentligen inte säger någonting men det kändes bra att höra. Frågade om jag kunde få en bild av embryot, läkaren sa att han skulle försöka få fram det. Men tror han glömde det sen för blev inget. Därefter fick jag lite information från en barnmorska och sen fick vi åka hem. Jag har varit ganska spänd och dålig i magen de senaste dagarna (av lutinuset tror jag). Men enligt barnmorska skulle det inte vara någon fara.

 

Så nu är jag ruvare för första gången. Känns konstigt ovh nervöst. Går och oroar mig för att saker jag gör ska påverka negativt, t.ex. nyser, hostar, böjer mig. Vet att jag överdriver men skyller på att det är första gången jag ruvar och hoppas att det lugnar sig om några dagar. Efter insättningen blev kände jag mig helt slut och ville lägga mig och sova. Antar att det är massa spänningar som släppte.

 

Min älskade sambo som inte har pratat eller visat speciellt mycket känslor under dessa åren har de senaste tre dagarna varit otroligt nervös. Jag har varit nervös men tror att min sambo har varit snäppet värre. Igår när han kom hem från jobbet vågade han inte gå in och duscha av rädsla för att de skulle ringa med negativa besked <3 Idag när min telefon ringde slängde han i stort sett på luren på sin egen telefon (han pratade med sin mamma) för att kunna ta del av samtalet. Tror att detta påverkar min sambo bra mycket mer än vad han vill säga.